V37+0, nu är du så välkommen lilla Vallmo, när du känner för det! :)

Det blev en tripp till förlossningen ikväll för en koll så att Vallmo mår bra.. har haft minskade fosterrörelser sedan i torsdags/fredags.. jag visste nog innerst inne att de skulle vilja ha in mig på koll, men när Eriik jobbar borta blir allt plötsligt så tjorvigt, att ta sig till Lule och ha passning på Elias..

Men nu när Erik kom hem idag fick han mig att ringa, och mycket riktigt så ville de att vi skulle komma in..
Elias fick stanna hos fammo, och även sova där inatt då vi fortfarande inte kommit hem i skrivande stund..

Vi fick först ligga å ta en CTG-kurva, och den lilla krabaten i magen har lagt sig på andra sidan av magen..
Vi har under hela graviditeten lyssnat på hjärtslagen på min högra sida magen, men nu så hittade vi igen dem på vänster sida..

Kurvan såg jättefin ut, sedan fick vi sitta å vänta på en läkare.. när han väl kom så fick vi göra ett ultraljud, å vi såg lillhjärtat picka på, hur det sparkade å rörde sig där inne (fast jag inte kände nå alls)..

Det har lugnat ner oss att få se att allt är bra, men de kan ju som vanligt inte säga vad det beror på.. och om det fortsätter vara få rörelser/inga rörelser så ska jag ringa in igen för konsultation..

Sånna här stunder är det skönt att Elias är så trygg i sig själv och att det inte är några problem för honom att sova hos fammo.. :)
Det är nog mamman som har det jobbigare att inte ha honom nära om natten..
Men att åka dit å riva upp honom nu är bara fel, bättre han får sova :)

Så det blev ingen paketöppning för Elias idag, men då får han öppna två imorgon :)

Nattinatt och sov gott, det ska jag försöka mig på när vi väl är hemma..
Pusspuss

Med hjärtat i halsgropen var det ja..
Idag har vi varit på kyrkans barngrupp så Elias skulle få leka av sig lite energi.. först på plats så Elias härjade runt medan jag satt å prata med ledarna.. så försvinner han ut ur rummet (mot rutschkanan!) och jag efter.. men att resa sig från golvet höggravid tar liiite längre tid än man själv vill ibland ;)

När jag kommer fram har han klättrat upp för stegen själv(!?!?!) å halvsitter/halvstår längst upp på kanan.. när jag tar ett steg till framåt så sätter han av nedför kanan, på rumpan, åt rätt håll..
Han orkar inte riktigt hålla uppe ryggen i farten, så innan han är nere halvligger han ner, men håller upp huvudet.. slår sig lite lätt, är lika snabbt uppe å springer bort till stegen för att klättra upp igen..

Pust, han gjorde inte illa sig, men NÄR LÄRDE HAN SIG ATT GÅ UPP FÖR EN STEGE SJÄLV!?
Stoppa tiden någon, jag hinner inte med!

Vi har en liten klätterapa här hemma som testar sina gränser å vad han klarar av..
Han är försiktig å känner sig fram, men mammahjärtat hoppar upp i halsgropen många gånger varje dag.. Tokunge! <3

Bilden längst ner till höger, där är han arg för att han kört ut båda benen genom ett mindre hål på stolen å inte kommer loss själv :P