Direktlänk till inlägg 18 november 2012
Jag satt och funderade varför jag kände mig så nere idag, varför jag var så nära till tårar hela tiden och varför jag absolut inte vill lägga ner Elias, utan hela tiden ha honom nära..
Så kollade jag på kalendern och såg dagens datum.. 18 November.. Det förklarar allt och 11 år av saknad väller upp ur mig och tårarna slutar aldrig rinna..
Det går verkligen inte förklara hur mycket jag saknar dig Pappa.. och hur mycket jag skulle vilja att du fick träffa Elias, att du skulle få hinna bli morfar och inte bara farfar..
Jag saknar din pannkaka varje torsdag, jag saknar dina fastkörningar och knasiga humor, jag saknar dina kramar och att vakna upp på morgonen till framdukad frukost och nyhetsmorgon på tvn.. Jag saknar allt, även då vi bråkade..
Jag har varit utan dig i 11 år nu, vart tog de åren vägen!? Det känns som igår, jag kommer ihåg känslan.. Jag kommer ihåg hur du luktade, hur det kändes att krama dig.. Jag vill bara ha dig här.. Jag kommer ihåg ditt sista livstecken, den där kramen jag fick.. Sedan försvann du..
1934-05-11 - 2001-11-18
11 år av saknad
Vi syns snart igen fina pappa! <3
Ta hand om alla där du är nu, sprid din värme och dina kramar..
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 |
11 | |||
12 |
13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 |
25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
|||||
|